Tillbaka!

Då var man tillbaka i forshaga då, eller vi kom ju i söndags men det har inte riktigt kännts som om man kommit tillbaka förens nu. Lydnaden har vi försökt ta tag i nu direkt och har lyckats dessa två dagar, mycket tack vare bra träningskompisar (dock saknas några som tydligen tycker det här med spår är viktigare...). Igår så tränade vi först lite läggande och det gick bra, hon lägger sig väldigt segt men det gör hon ju alltid så vi kom väl helt enkelt fram till att det är så hon lägger sig. Men hon ligger rakt och fint och stannar kvar så duktigt :) Sen efter ca 10 minuter så kom Tindra på att det här med gräs var väldigt äckligt. Jaha, vi fick alltså träna på att sätta sig och lägga sig i gräs. Men, men det måste man ju kunna med.

Idag så var jag, Malin, Annika och Jenny nere vid hundstallet och körde först lite lydnad där jag började igen med läggande men det känns faktiskt bra nu så kanske är dags att ta itu med ett nytt moment? Klart jag har mycket att jobba på i läggandet men man vill ju gärna kunna alla momenten när man ska ut och tävla... Sen så körde vi även lite linförighet gräset spökade lite men när jag peppade upp Tindra så kunde vi i alla fall gå fint (fint för oss alltså :P) med lite halter, svängar, tempoväxlingar och allt såndär som man ska göra. Jätte nöjd var jag faktiskt med lilla terriern :) Men när man är skendräktig och inte van vid lydnad så blir man trött fort så det blev inte ett jätte långt pass.

Sen stack Malin iväg och skulle ut med dom dära spårarna och då passade vi agilityfreaks på att bygga upp en ganska så lång kombination som duktiga Jenny kom på :) Kort sagt så var det olika svårigheter från klass 3 uppradade efter varandra som en kort bana. Lite seg var terriern men jag lyckades peppa till henne så ett tag kunde man faktiskt skymta hennes gamla jag :) Jag blev väl halvnöjd med hur det gick, hon drog på hinder hon inte skulle till och var inte så uthållig i slalomet. Men hon försökte i alla fall göra sitt bästa nästan hela tiden och tyckte det var jätte kul så jag var glad ändå :) Bara min lilla skrutta är lyckling så spelar det andra inte så stor roll faktiskt :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0